Arbete som sker tidigt på morgonen, sent på kvällen eller under natten är vanligt i många branscher – från bygg och industri till service och underhåll. Men när dagsljuset försvinner, förändras arbetsmiljön drastiskt. Sikt försämras, olycksriskerna ökar och behovet av säkerhetsrutiner blir än mer akut.
Att kombinera tydlig riskbedömning med rätt typ av arbetsbelysning är en grundförutsättning för att kunna arbeta säkert, effektivt – och hållbart – utanför ordinarie arbetstid.
1. Mörker förändrar arbetsmiljön – både fysiskt och kognitivt
Mörker påverkar arbetsmiljön på flera nivåer och innebär inte enbart sämre sikt, utan även ökad belastning på både kropp och kognition. När ljusnivåerna är otillräckliga uppstår en rad effekter som direkt påverkar säkerhet, effektivitet och arbetskvalitet.
I mörka miljöer:
- Försämras djupseende och periferiseende, vilket gör det svårare att bedöma avstånd, nivåskillnader och rörelser
- Ökar risken för snubbelolyckor, fall och felbedömningar, särskilt i miljöer med hinder, nivåskillnader eller rörliga moment
- Ökar den kognitiva belastningen även vid enkla arbetsuppgifter, eftersom hjärnan måste kompensera för bristande visuell information
- Stiger tröttheten och reaktionstiden förlängs, vilket ytterligare förstärker olycksrisken över tid
Mot denna bakgrund är det inte tillräckligt att enbart ”sätta upp en lampa”. Effektiv och säker belysning kräver genomtänkt ljusplanering som tar hänsyn till specifika arbetsmoment, identifierade riskzoner och energieffektivitet. Rätt utformad ljussättning är därmed en central del av arbetsmiljöarbetet, inte en efterhandslösning.
2. Krav på riskbedömning – även efter kontorstid
Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket ska varje arbetsmoment som avviker från den ordinarie verksamheten föregås av en dokumenterad riskbedömning. Detta krav gäller oavsett om arbetet i sig är kortvarigt eller återkommande, och omfattar även arbete som utförs under särskilda förhållanden.
Riskbedömning är därmed obligatorisk även när arbete sker:
- På andra tider än normal arbetstid, exempelvis kvällar, nätter eller helger
- På tillfälliga eller föränderliga arbetsplatser, såsom byggarbetsplatser, serviceuppdrag eller fältarbete
- I mörka, dåligt belysta eller svåröverblickbara miljöer där sikt och orientering är begränsad
En väl genomförd riskbedömning bör vara situationsanpassad och omfatta både fysiska och organisatoriska risker. Den bör bland annat ta hänsyn till:
- Tillgänglig belysning, dess räckvidd, riktning och eventuella skuggzoner
- Risk för kontakt med maskiner, kablar, rörliga delar eller ojämna underlag, som är svårare att upptäcka i mörker
- Behov av personlig skyddsutrustning, exempelvis pannlampa, reflexer eller förstärkt fallskydd
- Organisatoriska åtgärder, såsom extra arbetsledning, dubbelbemanning eller tydligare kommunikationsrutiner
Syftet med riskbedömningen är inte enbart att uppfylla formella krav, utan att i praktiken förebygga olyckor, tillbud och långsiktig ohälsa. I arbete som utförs utanför ordinarie arbetstid blir detta särskilt viktigt, eftersom tillgången till stödresurser ofta är begränsad och konsekvenserna av ett misstag kan bli större.
3. Val av rätt arbetsbelysning – mer än bara lumen
Att välja rätt arbetsbelysning handlar om betydligt mer än att maximera ljusstyrkan. För att belysningen ska bidra till säkerhet, precision och uthållighet krävs att flera faktorer vägs samman utifrån arbetsmiljö och arbetsuppgift.
Vid val av belysning bör man särskilt beakta:
- Ljusstyrka (lumen) – tillräcklig för att urskilja detaljer och kontraster utan att orsaka bländning eller reflexer
- Färgtemperatur – kallare ljus (cirka 4 000–6 000 K) förbättrar ofta koncentration, kontrastseende och uppmärksamhet vid tekniskt arbete
- Ljusbild – riktat ljus för precisionsarbete och längre räckvidd, spritt ljus för orientering och allmän säkerhet
- Energikälla – batteridrivna, uppladdningsbara eller solcellsbaserade lösningar beroende på tillgång till el och arbetets varaktighet
- Robusthet och vattentålighet – avgörande i utomhusmiljöer, vid fukt, kyla eller mekanisk påverkan
För arbete i terräng eller på avlägsna platser, där tillförlitlig sikt är avgörande, används ofta en eftersökslampa vid arbete utomhus. Denna typ av arbetsbelysning är konstruerad för lång räckvidd, tydlig ljusbild och hög driftsäkerhet, även under krävande väder- och miljöförhållanden. Rätt vald belysning blir därmed ett aktivt arbetsmiljöverktyg, snarare än en passiv ljuskälla.
4. Miljövänlig belysning – en del av det gröna arbetsmiljöarbetet
Traditionell arbetsbelysning är ofta energikrävande, har begränsad livslängd och medför återkommande underhållskostnader. I takt med ökade krav på både hållbarhet och kostnadseffektivitet väljer allt fler arbetsgivare därför att ställa om till modernare och mer resurseffektiva belysningslösningar.
Denna omställning innebär bland annat ökad användning av:
- LED-belysning med låg energiförbrukning och lång livslängd
- Laddningsbara lösningar med litiumbatterier, som minskar behovet av engångsbatterier och nätanslutning
- Solcellsbaserade ljuskällor för stationära eller halvstationära installationer, särskilt på platser utan tillgång till el
- Automatiserad styrning och avstängning, exempelvis via rörelsesensorer eller tidsstyrning, för att undvika onödig drift
Miljövänlig belysning bidrar därmed inte enbart till minskad klimatpåverkan, utan även till lägre driftskostnader, färre driftstopp och minskat behov av frekventa lampbyten. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet blir hållbar belysning ett konkret exempel på hur miljöansvar och praktisk nytta kan förenas i det dagliga arbetet.
5. Systematiskt arbetsmiljöarbete – belysning som del av helheten
Arbetsbelysning bör inte betraktas som en tillfällig eller situationsbunden åtgärd, utan som en integrerad och långsiktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). För att belysningen ska bidra till både säkerhet och effektivitet krävs att den hanteras på samma strukturerade sätt som andra arbetsmiljöfaktorer.
I praktiken innebär detta att:
- Belysning inkluderas i skyddsronder och riskinventeringar, särskilt i miljöer där arbete sker i mörker, skymning eller varierande ljusförhållanden
- Tydliga rutiner för inspektion, underhåll och utbyte av belysning finns dokumenterade och följs upp regelbundet
- Medarbetare utbildas i hur ljusförhållanden påverkar säkerhet, trötthet och koncentration, samt hur tillgänglig belysningsutrustning ska användas korrekt
- Arbetsledning och planering tar hänsyn till mörker och ljusförhållanden vid schemaläggning, bemanning och val av arbetsmoment
När belysning integreras i SAM blir den ett förebyggande verktyg snarare än en reaktiv åtgärd. Det bidrar till färre tillbud, bättre arbetskvalitet och en mer hållbar arbetsmiljö – särskilt i verksamheter där arbete regelbundet sker utanför normala ljusförhållanden.
6. Dokumentation och uppföljning
Slutligen krävs uppföljning och dokumentation för att säkerställa att åtgärderna ger effekt. Frågor att ställa:
- Har antalet tillbud minskat sedan ljusförbättringar?
- Upplever personalen bättre sikt och trygghet?
- Hur påverkas energiförbrukningen över tid?
Genom att följa upp effekten av arbetsbelysning får arbetsgivare ett konkret underlag för fortsatt förbättringsarbete – både för säkerhet och hållbarhet.
Ljuset som arbetsmiljöfaktor
Arbete i mörker kräver mer än en pannlampa. Det kräver strukturerade riskbedömningar, medvetna val av ljuskällor och en insikt i hur belysning påverkar både säkerhet och miljö. Genom att integrera dessa aspekter i det dagliga arbetsmiljöarbetet kan verksamheter skydda sina medarbetare – och samtidigt ta ett kliv mot en grönare och mer hållbar produktion.